lördag 19 maj 2012

Partnervåld hot mot folkhälsan

Ytterligare ett folkhälsomål?! Verkligen intressant debattinlägg i Svenska Dagbladet Brännpunkt idag! Man tar upp problemet med våld i nära relationer och vad det betyder för folkhälsan. För visst påverkar det folkhälsan om närmare 30% av alla kvinnor i nära relationer utsätts för våld i någon form. Därutöver finns ett stort mörkertal. Några få procent män utsätts och där är mörkertalet säkert ännu större. Det känns verkligen viktigt att sprida information om detta, och jag hoppas att fler vill, vågar och orkar delge sina upplevelser!

torsdag 17 maj 2012

Varför Idgie?

Ja varför kallar jag mig för Idgie och varför har jag en skål gröna tomater som profilbild? Jag är inte så mordisk som det kanske kan låta. Den dagen X flyttade härifrån och jag på kvällen var ensam i huset tittade jag på filmen "Stekta gröna tomater på Whistle Stop Café". Det var en sån otrolig känsla att äntligen vara själv (även om jag var rädd och sprang till fönstren och tittade vid minsta ljud).
En bit in i filmen släppte den spänning jag burit på i över ett år, och jag kunde äntligen gråta. Jag förstod verkligen vad Ruth i filmen hade varit utsatt för.
Ytterligare en tid senare tittade jag på Hitchcocks Fåglarna som är 40 år äldre än Gröna tomater. Det fanns en kvinna i filmen (Mitches  mor) som jag tyckte var så vacker och när jag kollade vem hon var så var det Idgie, alltså Jessica Tandy! Det var samtidigt med att jag började skriva här och det kändes som ett fint sammanträffande!

torsdag 3 maj 2012

Nationell studie om utsatthet för våld

Under våren genomför Nationellt centrum för kvinnofrid en stor nationell studie där 10 000 kvinnor och 10 000 män i åldern 18-75 år tillfrågas om sin utsatthet för våld, både i barndomen, ungdomen och vuxen ålder. Läs mer om studien här>>

söndag 1 april 2012

10 sanningar om lögner

Nu håller jag på att rensa och sortera i alla papper, alla ouppackade flyttlådor ... Hittade den här artikeln i en gammal Femina från maj 2011. Som sagt, det finns lögner och så finns det lögner ... Bifogar artikeln.

fredag 2 mars 2012

Samtal med en dolt aggressiv person

Vi flyttade ihop i juni och då började ganska omgående den här typen av utbrott som kom som en blixt från en klar himmel. Jag hade ännu inte förstått vad det handlade om, utan försökte med alla medel att göra mig förstådd, och mådde givetvis väldigt dåligt av att inte nå fram. Jag fick ofta höra att det jag sa "var inget svar", "om jag bara kunde kommunicera på rätt sätt så ...", jag "använde fel ord", eller bara "upprepade samma sak hela tiden". Vilket kanske kan förklaras med att han inte lyssnade, och inte ville försöka förstå utan hela tiden vände det jag sa till något annat.
Det var vid denna tid som jag började spela in en del samtal. Han tyckte att jag "skulle söka för mitt aggressiva humör". Jag pratade med många vänner för att höra om de upplevt mig som aggressiv och de bara skrattade och tittade frågande på mig. Jag spelade in för att höra hur jag verkligen låter, men också med tanken att min fd man skulle lyssna på sig själv. Det gjorde han aldrig.

Stora delar av samtalen var både aggressiva och högljudda. Jag blev hela tiden avbruten när jag försökte förklara vad jag sagt och vilket han fått till att han inte var önskvärd. Det var inte ovanligt att "samtalen" det höll på flera timmar, ibland upp till fem timmar, gärna sent på kvällen så att jag var totalt utpumpad dagen efter.
Jag lärde mig långt senare att detta är en manipulatörs taktik av typen "det är svårt att träffa ett rörligt mål". Det han är upprörd över är inte det som jag har sagt och han vill inte lyssna på när jag försöker förklara det för honom. Han slingrar sig undan och vinklar en aning hit och dit. Alltså blir det fullständigt omöjligt att bemöta. De långa och oftast sena "samtal" ingår också i taktiken, att trötta ut sitt offer, få en ur balans.

Både litteratur och webbsidor ger rådet att när man har med en manipulatör att göra, skriva ner vad som sägs, alternativt spela in, så där var jag rätt ute. Inspelningarna, som blev fler och fler, har också hjälpt mig många gånger när han påstått att han själv eller jag sagt något som jag vet inte stämmer. Det gav mycket styrka att kunna gå tillbaka och lyssna! Jag började också fotografera saker som hände, vilket också är ett gott råd. Jag kände mig som värsta Säpo och detta är långt ifrån mitt vanliga jag, men rent instinktivt handlade jag så här. Jag blev alltså den kontrollerande person han ibland beskyllde mig för att vara!

torsdag 16 februari 2012

Om att ha bil eller inte


När vi träffades hade jag en relativt ny Mercedes som var ganska dyr och onödigt stor. Han höll på att tjata om att jag skulle sälja den, för "man behöver inte äga en bil bara för att man behöver använda en ibland" (detta har jag hört till leda). Det är ju helt riktigt, men jag tyckte om min bil och hade användning för den.
Jag blev hela tiden matad med att man av miljöskäl ska cykla (helst, och det finns ju dubbdäck till cykel), åka buss eller tåg när man ska någonstans. Absolut inte köra bil eller flyga till t.ex. Stockholm. Här har vi inte lika utbyggt med allmänna kommunikationer som han var van vid och det fungerar helt enkelt inte om man inte har jättegott om tid.
Efter något år sålde jag bilen av ekonomiska skäl, men han "tog åt sig äran" och trodde att han lyckats övertala mig. I nästan två år var jag utan bil, men sommaren 2010, när vi höll på att leta bostad insåg vi att vi nog skulle behöva en liten bil. Han fick kontakt med en gammal kompis som skulle sälja sin bil, och vi köpte den.

Det var oftast jag som körde när vi skulle någonstans, och jag fick hela tiden gliringar om mitt körsätt. Jag körde som en fartdåre trots att jag gott och väl höll mig inom fartgränserna. Och hade jag någonsin hört talas om ECO-driving? 
Själv körde han sällan och tack och lov för det, han är ingen bilförare precis. När han kör så ligger han med vänster hjulpar på mittlinjen så man är livrädd för mötande trafik. Han kör mil efter mil på trean i 70 km eller på fyran i 80 km. När man efter en stund undrar hur det är med ECO-drivingen och om han ska växla någon gång får man en spydig kommentar till svar. Genom småbyar där det är 50 km håller han 70. Detta är bara några exempel.

Han åstadkom ett antal repor och bucklor på bilen och förstörde ett dörrhandtag och ett dimljus, som han först berättade om och senare blånekade till. Det enda han pratade om var en buckla som jag hade gjort och även stod för att jag gjort.
Nåväl, jag tog över bilen när vi separerade, och vad händer? Jo, det tar bara ett par veckor så köper han sig en bil för nästan 100000. Och, han kör med denna bil till Stockholm där han snabbt hittade en ny dejt. Även flyg är bra i det fallet. Det vill till att snabbt ändra ståndpunkt, vilket jag påpekade för honom och som han inte låtsades höra.