Crazymaking

Vi köpte trädgårdsmöbler. En dag frågade jag; Ska vi köpa några dynor till dem? - Ja, självklart svarade han. 

- OK, sa jag, de har ett erbjudande nu, ska vi passa på?

 - Javisst bara köp! 

- Vilken färg tycker du vi ska ha frågade jag. 

- Ja, sa han, vitt skulle vara snyggt. 

- Vad bra sa jag, det tänkte jag också. Då fixar jag det!

Några månader senare, när jag hade handlat grönsaker och plantor på torget och tagit ut ca 200 kr från vårt gemensamma konto för detta resulterade det i ett aggressivt utbrott som höll på ett par timmar en kväll. VEM hade lovat mig att ta ut pengar? Och han hade verkligen ingen aaaning om vad jag handlat, eftersom han inte var med och kunde kolla. Nej, det stämmer ju, men han hade faktiskt varit med och ätit upp grönsakerna, och plantorna kunde han själv se i trädgården ... Men icke, jag hade gjort mig skyldig till egenmäktigt förfarande som tagit ut dessa pengar. Och dessutom hade jag köpt dynor till trädgårdsmöblerna utan att fråga om lov!! 

Att jag hade frågat honom och han till och med valde färgen på dem var totalt bortblåst ur hans minne. Detta ältades ytterligare några gånger i olika sammanhang.
Ett exempel på selektiv uppmärksamhet, på att försöka få mig att tro att jag håller på att bli konstig.
(bilden har jag hittat på Internet och vet inte varifrån den kommer ...)